~2006-01-25 19:58~

Sitter och lyssnar på Lasse (Lars W). ”Kom ihåg mig.” Låten spelades på begravningen och därför betyder den väldigt mycket. Jag är glad för att jag kan lyssna på den utan att känna någon form av obehag. Snarare tvärtom, den väcker en massa fina minnen och jag förknippar låten med min syster. Och jag tror det var så hon ville att det skulle bli.
Hon önskade att den här låten skulle spelas den dag vi alla samlades för att säga adjö. (Eller på återseende som jag envisas med att jag vill ha det till).

Det har gått en tid nu, och jag saknar henne varje dag och funderar väldigt ofta på hur hon hade gjort och vad hon hade tyckt.
Som t.ex. när man ska köpa nya byxor, ”Vad hade Cilla tyckt om dem här…” eller när man hittar något i ett skyltfönster som bara vet att ”Det här hade Cilla gillat.”
 
Strax för jul när jag gick runt och spanade efter julklappar så hittade jag en fin bok om katter, jag tog upp den och tänkte att det här blir en perfekt present. Men så kom jag tillbaka till verkligheten och insåg att jag nog får lägga tillbaka den.

Saknar när man sitter på McDonald’s vid dem stora fönstren och tittar på folk som går förbi och kommenterar lite fint vad dem har på sig. Eller när jag och Cilla satt hemma och lyssnade på gamla låtar och hon berättade massa roliga minnen från allt hon gjort. När hon och tjejerna var ute och partade eller låtar som hon och Thomas hade gemensamt.  

Saknar henne så kopiöst mycket, det är vi nog många som gör. Det är bara det att ibland så kommer verkligheten ifatt och man bara stannar upp och känner hur verkligheten svämmar över.
Vissa dagar är tuffare än andra. Ibland kan jag läsa/höra hennes namn så många gånger på en dag. Vet inte om man uppmärksammar det mer nu. Men jag tycker jag ser/hör det överallt.

Idag var en sådan dag.